DiKtEr,ja gillar åså kan man känna igen sej lite,kanske.....
men just nu känns det svårt.
Oron i magen gör att jag inte kan sitta still
kan inte göra något vettigt, bara gå omkring.
Jag har ångest och känner mej förföljd
varje litet ljud gör mej nervös.
Med vilken sten
skall jag bygga mitt torn?
Hur höga, hur tjocka, hur ogenomträngbara
skall jag göra dess murar?
Vilken känsla skall färga
mitt ståtliga byggnadsverk?
Skall det vara blått, eller vitt som snö?
Skall det vara grått eller låna svart från natten?
Jag vill att en ocean
ringar in mig i mitt torn av sten och färg.
Jag vill att oändligheten
skall låta mig ha min evighet ifred.
Havet spolar bort mina spår
som formades i sanden
själen följer med nästa våg
min kropp står kvar på stranden
Ett hav full av tårar
en droppe från varje öga
vakas av dom fåglar
som letar efter föda
Säg mig du stora falk,
är ni så fria?
Eller du lilla sparv,
är vi så lika?
Jagad som ett djur
en kamp för överlevnad
någon vinner till slut.
Se månen som speglar
och solen lyser precis som förut
Vågar jag vara den svaga?
Orkar jag vara den starka?
Min själ kan ingen laga,
såren är så svarta.
"If u cry in the rain,will no one see that you crying"
